Demonstration

Från FRApedia

Hoppa till: navigering, sök

En demonstration är en folksamling som uttrycker en opinion på allmän plats. Demonstrationen kan vara stillastående (kallas då ofta för "manifestation") eller gå från en plats till en annan (i form av ett "demonstrationståg").

Innehåll

[redigera] Utannonsering

En demonstration bör utannonseras i god tid för att samla mycket folk, t.ex. via affischer, flygblad, maillistor, bloggar och kalendarier i tidningar och på nätet. Dessutom bör man ha information på en webb-sida (tex en Wiki) samt se till att sprida adressen till sidan så mycket som möjligt.

Helst ska man ha sökt och fått eventuellt demonstrationstillstånd redan innan man går ut offentligt med tid och plats. Men det är väldigt sällan man får avslag på ansökan eller tvingas byta tid och plats, så om man har bråttom kan det vara värt att börja annonsera redan innan tillståndet är klart.

[redigera] Tillstånd och regler

Om en demonstration innebär fara för ordning eller säkerhet måste tillstånd finnas. Och att använda högtalaranläggning eller störa trafiken räknas ofta som en ordnings-störning av polisen. Om ingen sådan fara förekommer har man rätt att delta i demonstration utan tillstånd. Men det kan vara bra att söka tillstånd ändå, för att vara säker på att demonstrationen inte krockar med något annat arrangemang på samma plats.

Sedan den 1 januari 2006 måste man också visa sitt ansikte, så att man är synbart identifierbar av polis, om demonstrationen utvecklas så att det blir fara för allmän ordning (Lag 2005:900). Det finns alltså inget generellt förbud mot maskering, men tänk på att maskerade demonstranter kan skrämma bort andra deltagare och att de ofta utmålas som politiska extremister i media eller av politiska motståndare.

Tillstånd söks hos den lokala polismyndigheten och kostar 220 kr per ansökningstillfälle, som måste betalas innan ansökan behandlas. Om man planerar flera demonstrationer kan det vara bra att ansöka om tillstånd för allihop samtidigt för att spara pengar. Sök hellre tillstånd för lite för mycket än för lite. Skriv t.ex. alltid att ni tänker använda högtalaranläggning även om ni inte vet säkert än, och lägg gärna på någon timmes marginal på sluttiden.

Den som har demonstrationstillstånd kan sätta upp egna regler för hur demonstrationen ska genomföras. Det kan t.ex. gälla vilka budskap som får förekomma på plakat, banderoller och i megafoner, om deltagarna får vara maskerade eller inte och vilka personer som får hålla tal. Syftet är att demonstrationen inte ska tas över av någon annan grupp - med motstridiga eller helt andra intressen. I extremfall kan man få hjälp av polisen att avlägsna personer som inte följer arrangörernas instruktioner, men oftast brukar det hjälpa att tala dem till rätta och förklara att de som ordnar en demonstration faktiskt får bestämma hur den ska genomföras.

[redigera] Plakat och banderoller

Plakat och banderoller är ett sätt att väcka mera uppmärksamhet på en demonstration, samt att göra det mera tydligt för åskådare att förstå vad demonstrationen handlar om.

Ett smidigt sätt att bygga ett plakat är att köpa en hård pappskiva i någon bokhandel eller pysselaffär (tex Panduro), och att sedan skriva ut texten med datorn och sedan klistra/limma/tejpa fast det. Om du vill göra en stor banderoll, men inte vill att ditt favoritlakan ska ha den texten i all evighet sen så kan du istället för att skriva på lakanet göra bokstväver av silvertejp, och sen när demonstrationen är över river man bara bort tejpen. Detta är speciellt effektivt om man vill göra budskap som bara är aktuella en kort tid.

[redigera] Budskap på plakat och banderoller

Media gillar korta och koncista budskap, och gärna humoristiska. Under demonstrationen i Stockholm den 18 juni 2008 var det skyltar med texterna "1984" samt "STOPPA FRA-LAGEN" som syntes mest i media. Längre budskap hamnar sällan i media, men många människor på plats kommer läsa dom och förstå.

Ännu längre budskap kan man skriva på flygblad som man delar ut.

[redigera] Talkörsparoller

Huvudartikel: Lista över talkörsparoller

Några bra paroller att ropa i kör engagerar både demonstranterna och väcker uppmärksamhet hos åskådarna. Välj 3-6 talkörsparoller som alla arrangörer kan enas om och kopiera upp dem på flygblad så att alla i demonstrationen vet vilka det är som gäller. Den mest vanliga är nog "Stoppa FRA!".

[redigera] Talare, konferencier och talkörsledare

Man bör bestämma i förväg hur många talare man vill ha, vilka man ska bjuda in att tala och hur lång tid var och en av dem ska få. Kända talare (både politiker och andra) ger ofta mer utrymme i media, men de kan vara svåra att boka in med kort varsel. Det är oftast enklare för arrangören att bjuda in en hel organisation, t.ex. ett politiskt parti, och låta dem välja sin egen talare än att bjuda in en viss person. Men ibland vill man förstås ha en viss person, t.ex. om man bjuder in borgerliga riksdagsledamöter för att prata om FRA-lagen.

Man bör utse en konferencier som hälsar välkomna till demonstrationen, kort förklarar vad den handlar om och ger annan praktisk information, presenterar talarna och till sist avslutar demonstrationen med information om kommande aktiviteter.

Om man har ett demonstrationståg så brukar man hålla de viktigaste talen efter man har kommit fram, men man kan hålla några tal och ge lite information även när folk samlas och väntar på att gå iväg.

Slagord kan man ropa både när man står stilla och när man går. När man står stilla synkroniseras de av konferenciern, någon av talarna eller en enda talkörsledare med megafon. När man går i ett demonstrationståg synkroniseras de av flera talkörsledare med megafoner som går utspridda längs tåget och ser till att deras del av tåget ropar samma sak samtidigt. (Man behöver inte synkronisera hela tåget eftersom åskådarna ändå bara hör en del i taget.)

[redigera] Ljudanläggning, megafoner och scen

Konferenciern och talarna bör helst ha en riktig ljudanläggning med högtalare och mikrofon, men för mindre demonstrationer kan det gå bra med bara en megafon.

Många partier, ungdomsförbund och andra politiska organisationer har ljudanläggningar och megafoner som man kan få låna om de sympatiserar med demonstrationen eller är med och arrangerar den.

Ljudanläggningar kan annars hyras över dagen av företag som hyr ut ljud- och ljus till konserter och konferenser. Försök få tag på en batteridriven anläggning, låna ett jordat uttag i någon lokal intill demonstrationen eller hyr ett mindre el-aggregat. Man kan kontakta det lokala elnäts-företaget för att ansluta sig till ett elskåp, men det kostar ofta flera tusen kronor bara för att koppla in sig.

En enkel megafon finns att köpa för 195 kronor på Clas Ohlson.

Om det inte finns någon naturlig upphöjning på plats så kanske det behövs en scen för konferenciern och talarna att stå på. Det kan t.ex. vara en trave lastpallar med en träskiva på, flaket på en lastbil eller en riktig monterbar scen för utomhusbruk.

[redigera] Affischer

Arrangörerna av en demonstration bör skapa en gemensam budget för affischer och enas om ett fåtal affischer som ska användas. Gimp, Inkscape eller Photoshop kan användas för att skapa affischer och ska man inte ha så mycket bilder så går det bra med OpenOffice eller Word också. Exempel på affischer finns på roze-propaganda.AntiFRA.se. Man bör skicka in sin order till ett tryckeri en bra stund innan affischerna ska användas. Om det blir problem kan du tänka på att studenter ofta har stora möjligheter att skriva ut många affischer på sina universitet. Och partier och andra organisationer har ofta egna kopiatorer med bra prestanda.

[redigera] Tips för att sätta upp affischer

Det är en bra idé att häfta upp affischer på staden om din demonstration. Du bör hålla dig till tillåtna affischeringsplatser för att demonstrationen ska uppfattas som seriös. Ofta finns det flera sådana platser centralt i staden och ett antal andra platser i andra stadsdelar. Fokusera främst på de som finns där människor ofta är. Universitet är också bra att affischera på eftersom studenter är mer benägna att vara politiskt aktiva och uppdaterade än många andra folkgrupper. Det finns en anledning att det historiskt har funnits många studentrevolter.

Om ni är flera som affischerar är det en god idé att göra upp en plan för hur ert arbete ska gå till. Dela upp staden i olika delar och låt en grupp om en till tre individer göra varje del. En person för att häfta, en person för att hålla upp affischen medan man häftar. En tredje för sällskap och ombyte. Optimalt är att gå ensam, men det är inte lika kul. De sista två till tre dagarna innan demonstrationen är mest kritiska. Att sätta upp affischer två eller tre gånger om dagen i centrum under den här perioden, på de mest centrala platserna, kan resultera i att många fler kommer på er demonstration.

Tänk på att uppträda snällt mot andra. Det är sannolikt att du möter människor som häftar upp affischer ovanpå dina precis efter att du har satt upp dem, eller rent av samtidigt (!). I stället för att bråka med den personen kan du vänta en bit bort, eller låtsas som om du går därifrån. När de har försvunnit kan du täcka området igen. Berätta såklart inte taktiken för dem.

Om du har få affischer kan du tänka på att andra ofta sätter upp sina affischer runt mitten av affischeringsutrymmen. Om du sätter dina affischer högst upp, där det är svårt att nå, eller längst ner så kommer de att sitta kvar lite längre. Dagarna innan demonstrationen bör du sätta affischerna på mer lättlästa platser.

Tänk på att det inte finns någon lag som förbjuder dig att helt och hållet täcka en reklamplats med ditt eget budskap. Många andra affischerare som gör reklam för fester eller klubbar har ofta stora affischer som de helt och hållet fyller alla allmänna reklamutrymmen med. Det är en god idé att flera gånger om dagen, de sista dagarna innan demonstrationen, helt täcka de centrala platserna.

Om man plannerar att attack-affischera ("tapetsera") så kan det vara en god idé att lämna ett fåtal affischeringsplatser nästan helt orörda. I Göteborg verkade det som om de kommersiella affischerarna under dagarna strax innan demonstrationerna märkte att det var oekonomiskt att konkurrera om de mest centrala platserna. Om de får lov att sätta upp sina affischer på andra platser kommer de att fokusera på dem i stället. Det sparar resurser för alla.

Häftpistoler finns att köpa på Claes Olsson. Var noga med att köpa rätt storlek på häftstiften. Mellan fem till tio paket häftstift räcker ofta för en demonstration. Stora transparenta tejprullar är också bra att ha om de allmänna affischeringsplatserna inte går att häfta på (det är enklare att ta bort affischer för städarna om dessa uttrymmen har ett underlag av hårdplast som inte går att häfta på.) Tejprullar tar slut mycket fortare än häftstift.

Sätt inte upp affischer natten på en söndag om det inte är väldigt viktigt. Det är oftast då affischpelare och annat städas rent.

Använd inte Panduros stora metall-häftpistol. Metallstycket som man använder för att reglera fjädern som skjuter in häftstiften kan lossna och flyga iväg mot affischerarens huvud. (Den flög kanske 8 meter och missade mitt huvud med några centimeter. Det är en ganska stor metallklump..)

[redigera] Demonstrationsledning

Utse en demonstrationsledning på 2 till 4 personer som kan ta snabba beslut om det händer något oväntat under demonstrationen eller dagarna innan. Den person som står angiven på demonstrationstillståndet bör vara med i demonstrationsledningen.

[redigera] Vakter

Värva ett antal demonstrationsvakter, som framför allt ska se till att alla i demonstrationen följer reglerna ni har satt upp. Men de kan också behöva stoppa bilister, kollektivtrafik och andra som inte vill vänta tills demonstrationen är över. I ett demonstrationståg ansvarar de också för att tåget går i lagom takt, så att det inte blir några luckor i tåget.

Utse en erfaren demonstrationsvakt till vaktchef. Vaktchefen samordnar vakterna och håller kontakt med demonstrationsledning och polis. En halvtimme innan demonstrationsdeltagrna samlas bör vaktchefen ha en genomgång med vakterna om deras uppgifter, vilka regler som gäller i demonstrationen och om det är något annat som är viktigt att tänka på. Och innan dess är det bra om vaktchefen, ansvarigt polisbefäl och den som står angiven på demonstrationstillståndet har träffats och är överrens om vad som gäller.

Vakterna har inga särskilda juridiska befogenheter, men precis som vem som helst får de ingripa för att skydda sina medmänniskor eller förhindra brott. Om det blir bråk ska demonstrationsvakterna i första hand larma vaktchef och/eller polis, försöka lugna ner situationen, skilja av den från demonstrationen och undvika att fler demonstranter blir inblandade. Direkta ingripanden med våld bör i första hand överlåtas till polisen.

Demonstrationsvakterna bör ha särskilda västar, armbindlar eller liknande för att lätt kunna kännas igen av demonstranter, polis och övriga funktionärer. För att kuna koncentrera sig på sin uppgift bör de inte ha några andra arbetsuppgifter under demonstrationen.

[redigera] Media

Utse en eller flera kontaktpersoner för media. Dessa personer ska både ha koll på praktiska detaljer om demonstrationen och kunna argumentera kort för det som demonstrationen handlar om. De ska gå att få tag på vi mobil från att man skickat ut det första pressmeddelandet till åtminstone ett dygn efter demonstrationen har avslutats (helst dygnet runt, för vissa medier har väldigt udda arbetstider). Kontaktpersonerna ska självklart stå med i alla pressmeddelanden.

Skriv ett pressmeddelande om att demonstrationen ska äga rum. Skicka ut det vid 8-tiden på morgonen, samma dag som demonstrationen. Skickar ni det tidigare än samma dag så är det risk att det glöms bort, och skickar ni det för sent på dagen hinner redaktionen kanske inte få med demon i sin planering.

Några timmar innan demonstrationen bör kontaktpersonerna för media kontakta viktiga medier personligen och fråga om de tänker dyka upp, om de tänker göra något reportage om demonstrationen och om de har några frågor de behöver hjälp att besvara.

Skriv och skicka ett nytt pressmeddelande direkt efter demon. Glöm inte att nämna hur många som deltog i demonstrationen. Om det ordnas liknande demonstrationer på andra ställen samtidigt: informera varandra om hur det gick så fort som möjligt, gärna under pågående demonstration. Då kan alla få med det totala antalet platser och deltagare i sina pressmeddelanden och kanske t.o.m. nämna det för deltagarna när demonstrationen avslutas.

Alla pressmeddelanden ska vara korta och koncisa sammanfattningar. De bör också innehålla 1 eller 2 citat av några namngivna personer som kan lyftas in direkt i en artikel. Vill man göra långa utläggningar är det bättre att lägga dem på en web-sida och hänvisa dit.

Exempel på pressmeddelanden kan man hitta hos demonstrationen i Göteborg den 28 juni 2008, demonstrationen i Göteborg den 16 september 2008 och på många myndigheters, organisationers och företags hemsidor.

Skicka pressmeddelandena till alla relevanta medier ni kan komma på. Hör dessutom gärna av er direkt till journalister som har skrivit om liknande ämnen förut, som ni tror håller med er eller som verkar vara bra insatta i frågan.

[redigera] Övrigt

Personliga verktyg