HADOPI-lagen

Från FRApedia

Hoppa till: navigering, sök

HADOPI-lagen, ofta förkortad HADOPI (ibland skrivet Hadopi), är ett lagförslag i Frankrike med mycket långtgående åtgärder mot piratkopiering på Internet, ett slags extremvariant av IPRED. Lagförslaget röstades ned av Nationalförsamlingen 9 april 2009, men togs åter upp där 12 maj samma år, och röstades då igenom. Författningsdomstolen fällde dock lagförslaget 10 juni 2009, varför den - trots sin status som giltig lag - är kraftigt begränsad (senare i juli avses den komplementeras).

Innehåll

[redigera] Vad HADOPI-lagen innebär

[redigera] "Three strikes out"

Folk som misstänks för illegal fildelning får ett varningsbrev skickat via e-mail. Om de även i framtiden misstänks för illegal fildelning, trots varningsbrevet, får de återigen ett varningsbrev, då skickat i ett rekommenderat brev. Misstänks de återigen för illegal fildelning stängs Internetabbonemanget av och personen som misstänks för illegal fildelning får inte abbonnera på Internet mer, under två månader till ett års tid.[1] Ingen domstol är inblandad i processen. Kulturministern i Frankrike har sagt att den som anklagas som oskyldig får bevisa sin oskuld genom att skicka in sin hårddisk.

Denna punkt har kanske kritiserats hårdats av kritikerna, i och med att den verkar bryta mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 11, punkt 1: "1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar."[2]


[redigera] Ansvariggörande av Internetabbonnenten

Om någon har ett Internetabonnemang kommer vederbörande vara ansvarig för all trafik som går via den IP-adressen, och därmed kunna få Internetanslutningen indragen om någon misstänks för illegal fildelning via det abonnemanget. Kritiker menar att detta är ohållbart och i praktiken förbjuder öppna nätverk.[3]


[redigera] Inrättande av HADOPI

En ny myndighet, kallad HADOPI (utskrivet "la Haute Autorité pour la Diffusion des Œuvres et la Protection des Droits sur Internet[4] , vilket ungefär betyder "Högsta Myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet"[5] ) inrättas för att stävja piratkopieringen på Internet.[1]


[redigera] Spionprogram

Förespråkare för lagen har flera gånger sagt att de som inte vill få sitt internetabonnemang avstängt kan installera ett statligt spionprogram på sin dator för att vid anklagelse om HADOPI kunna bevisa sin oskuld. (Av någon märklig anledning hävdar dock kulturministern att det inte behövs.) [6] 

Hur de mer i detalj kommer fungera och hur det ska gå att få tag i ett sådant har ännu inte berättats, utöver uppgiften att de kommer kosta.[7]


[redigera] Retroaktivitet

Precis före den slutliga omröstningen i Nationalförsamlingen lades retroaktiviteten till; Internetavstängning föreslogs nu alltså kunna gälla även på de som fildelat illegal innan lagen trädde i kraft.[1]

Att utdöma ett straff för ett brott som inte gällde då brottet begicks är i strid med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 11, punkt två: "Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks."[2]


[redigera] Utveckling

Nyckelpersoner i HADOPI-lagsfrågan är:

  • Christine Albanel, Frankrikes kulturminister och ivrig påhejare av lagförslaget
  • Nicolas Sarkozy, president i Frankrike, även han ivrig stödjade av HADOPI-lagen
  • Guy Bono, ledamot av Nationalförsamlingen i Frankrike, skapare av tillägg 128 till Telekompaketet som motsätter sig avstängning av Internet som inte sker av domare, samt motståndare till HADOPI-lagen

Före den slutliga omröstningen i Nationalförsamlingen mötte HADOPI-lagen stark kritik - inte enbart av medborgarrättsaktivister, utan även av flera kreatörer, en antipirat och konsumentorganisationer. I alla officiella instanser i Franktikes lagstiftningsprocedur mötte dock lagförslaget framgång, såpass att den gick hela vägen till den slutliga omröstningen i Nationalförsamlingen. HADOPI-lagen röstades ned med 21 motröstare och 15 stödjare, vilket är anmärkningsvärt då Nationalförsamlingen består av 577 ledamöter (bloggare har spekulerat i huruvida det var en avancerad form av civil olydnad, mot partipiskan). Borgarna har varit övervägande för lagen, medan socialisterna varit övervägande mot den; två borgare röstade dock mot lagförslaget i Nationalförsamlingen. Emellertid menade Roger Karoutchi, som omhandhar kontakten med folkvalda från regeringens sida, att lagförslaget skulle komma att omarbetas och sedan återigen komma för omröstning, ett antal veckor senare, och att Nationalförsamlingens ageranden 9 april därmed inte är särskilt viktigt.[8] Mycket riktigt togs HADOPI-lagen upp igen, 12 maj, då den röstades igenom med 296 stödjare av lagen och 233 som röstade emot.[9]


Den 13 juni 2009 förkastade Le Conseil constitutionnel, Frankrikes författningsdomstol, lagförslaget med hänvisning till att den stred mot principen om oskyldig tills motsatsen är bevisad och att offentliga tjänster online är en mänsklig rättighet som enbart en domare bör få frånta någon, vilket är i linje med tillägg 138 i Telekompaketet som EU-parlamentet röstade ja till ett par veckor tidigare.[10] Albanel och Sarkozy kommer dock ändå försöka få igenom lagen, genom att ändra den, och den planeras tas upp i Nationalförsamlingen i juli enligt en kommuniké från kulturdepartementet.[11] 

HADOPI-lagen trädde i kraft 13 juni 2009 i sin av Författningsdomstolen kraftigt begränsade version.[12]

[13] HADOPI-lagen innebär således inte längre någon avstängning från Internet eller något slags "skyldig tills motsatsen bevisats"-princip, utan kommer enbart skicka ut varningsbrev till misstänkta, som i praktiken kan struntas i blankt (?). Senare i juli kommer dock, enligt kommunikén (se ovan) från Kulturdepartementet, en kompletterad version läggas fram för Nationalförfamlingen.

[redigera] Källor

[redigera] Referenser

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Franska nedladdare kan stängas av från Internet, DN.se. Publicerat 9 april 2009.
  2. ↑ 2,0 2,1 Svensk översättning av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna på regeringens webbplats.
  3. ↑ Frankrike stänger av misstänkta fildelare, förbjude röppna nätverk, pressmeddelande från Piratpartiet på Piratpartiets webbplats. Publicerat 9 april 2009.
  4. ↑ Franskt nej till fildelningslag, SvD.se. Publicerat 9 april 2009.
  5. ↑ Högsta Myndigheten över Nätet, Le domaine d'Anais (blogg). Publicerat 2 april 2009.
  6. ↑ Statlig Föräldrakontroll, Le domaine d'Anais. Publicerat 18 maj 2009.
  7. ↑ Hadopi : nombreuses questions sans réponses autour du "mouchard", Le Monde. Publicerat 13 maj 2009.
  8. ↑ Franskt nej till fildelningslag, Dn.se. Publicerat 9 april 2009.
  9. ↑ Ja till den franska Hadopi-lagen, Dn.se. Publicerat 12 maj 2009.
  10. ↑ Nej till Sarkozys antipiratlag kan påverka telekompaketet, Dn.se. Publicerat 11 juni 2009, läst 13 juni 2009.
  11. ↑ [http://ledomainedanais.blogspot.com/2009/06/den-oandliga-historien.html Den oändliga historien, Le domaine d'Anais. Publicerat 12 juni 2009, läst 13 juni 2009.
  12. ↑ Lag nr 2009-669 av den 12 juni 2009, Le domaine d'Anais. Publicerat 13 juni 2009, läst 14 juni 2009.
  13. ↑ La loi Hadopi est promulguée dans sa partie non censurée, Numerama. Publicerat 13 juni 2009, läst 14 juni 2009.

[redigera] Externa länkar

  • Le domaine d'Anais, en blogg som bevakar utvecklingen i Frankrike vad gäller mänskliga rättigheter och dylikt, specifikt HADOPI-lagen
Hämtad från "http://frapedia.se/wiki/HADOPI-lagen"
Personliga verktyg