IPRED

Från FRApedia

Hoppa till: navigering, sök

IPRED, Intellectual Property Rights Enforcement Directive, är ett kontroversiellt EU-direktiv med syfte att stävja upphovsrättsintrång. Direktivet är uppdelat i två delar, IPRED1, även kallat det civilrättsliga sanktionsdirektivet eller formellt 2004/48/EC, och IPRED2, det straffrättsliga sanktionsdirektivet. Direktivet handlade från början om varumärkesintrång i kommersiell skala, men tycks sedan ha kapats av de som vill ha hårdare tag mot fildelning. Beslut har endast fattats om IPRED1 och för tillfället verkar IPRED2 ligga på is efter att ha stoppats i EU. Även om IPRED1 är ett EU-direktiv så har EG-domstolen beslutat att inget land är tvunget att införa de mest kontroversiella delarna av direktivet då åtgärderna är integritetskränkande och oproportionerliga, det fanns dock en politisk vilja i Sverige att göra det i alla fall.

IPRED1 ger upphovsrättsinnehavare vissa polisiära befogenheter för att själva kunna utreda och stämma misstänkta personer. Upphovsrättsinnehavare får tex. möjligheten att själva begära ut personuppgifter från internetleverantörer istället för att lämna en anmälan till polisen. Eftersom polisen bara kan hämta ut personuppgifter från operatörer då brottet har fängelse på straffskalan innebär det faktiskt att upphovsrättsinnehavare får större befogenheter än polisen.

IPRED2 skulle göra upphovsrättsintrång till ett straffrättsligt brott, dvs. polisen skulle kunna utreda och fälla en person för upphovsrättsbrott utan att upphovsrättsinnehavaren från början lämnat in en anmälan. Upp till 4 år i fängelse föreslogs som straff.

E4pcHT <a href="http://tbcrazsfpwzg.com/">tbcrazsfpwzg</a>, [url=http://uetlkrwbiadr.com/]uetlkrwbiadr[/url], [link=http://ckjtwritedyf.com/]ckjtwritedyf[/link], http://nsrvyieuquah.com/

Innehåll

[redigera] IPRED1 i Sverige

Det svenska förslaget innebär att IPRED1 implementeras i sin helhet, trots att det inte behövs enligt EG-domstolens dom; något som till och med står klart och tydligt i lagrådsremissen. Detta har lett till stora protester och mycket debatt i medierna. Riksdagen sade ja till IPRED1 den 25 februari 2009. Lagen började gälla från och med den 1 april 2009.

[redigera] Kritik

Direktivet har kritiserats hårt för att äventyra rättssäkerheten eftersom det tillåter privata företag med vinstintresse att skipa sin egen rättvisa. Enligt direktivet ska en domstol besluta om personuppgifter ska lämnas ut. Den anklagade förblir dock ovetande om förhandlingarna och har därför ingen möjlighet att försvara sig varför all information till domstolen ensidigt kommer från de målsägande företagen. Vid en senare stämning har den anklagade ingen rätt till en offentlig försvarare eftersom det är en civil rättegång. Vissa förespråkare av IPRED har hävdat att hemförsäkringen täcker advokatkostnader men detta är inte sant eftersom upphovsrättsintrång vid fildelning är en uppsåtligt begången olaglig handling (kolla gärna ditt eget försäkringsavtal!). Vid en förlust får dessutom den förlorande parten stå för hela rättegångskostnaden, en mycket stor summa för den enskilde men en struntsumma för ett stort företag. Den anklagade är därför i kraftigt underläge redan från början. I länder som har infört IPRED eller liknande lagstiftning har upphovsrättsindustrin skickat ut brev med krav på en viss summa och hot om stämning om summan ej betalas. På grund av det kraftiga underläget i en eventuell följande rättegång så blir det enklare att helt enkelt betala summan även om man är oskyldig.

Direktivet har även kritiserats för att vara en produkt av lobbying från upphovsrättsindustrin. Den EU-parlamentariker som förändrade direktivet till att även handla om ickekommersiella upphovsrättsbrott, tex. fildelning, är gift med en man som då var VD för ett stort mediekonglomerat (som han idag fortfarande sitter i styrelsen för).

[redigera] Risk för missbruk

Vem som är ägaren till en ipadress är en känslig personuppgift. I kommunikation mellan två datorer på internet visas och, i de flesta fall, loggas de inblandades ipadresser. Detta innebär till exempel att din ipadress är synlig för alla webbsidor du besökt eller för dem du chattat med. Därmed anses ipadressen också som något offentligt och publiceras ofta på de websidor du besöker eller de tjänster du använder. Ett exempel är denna websida, en så kallad wiki. Om man tittar på historiken på sidan är ipadressen synlig för dem som redigerat sidan utan att logga in. Då internet används för allt fler funktioner i samhället blir möjligheten att kartlägga någons privatliv med hjälp av ipadressen uppenbar.

Stora risker förligger vid sk. "hijacking" där en dator eller router tas över och kontrolleras av tredje part. Denna tredje part kan utföra handlingar på internet med den övertagna enheten som proxy. Trådlösa okrypterade nätverk är alltså inte det enda sättet som någon kan använda för att utge sig för att vara någon annan. Skulden för alla begångna olagligheter faller på enhetsinnehavaren/ipadressen. Det är ofta omöjligt att bevisa att en dator eller router verkligen tagits över om inte verktyget eller tekniken är känd sedan tidigare.

Den bevisning om misstänkt fildelning som de målsägande företagen kan få fram utan att göra husrannsakan och som använts i tidigare fildelningsfall är lätt att förfalska (så kallade skärmdumpar och loggfiler). Dessutom är det normalt sett omöjlig att verifiera äktheten på sådana uppgifter i efterhand. Om lagen därmed fungerar som det är tänkt innebär det att det blir möjligt att godtyckligt begära ut känsliga personuppgifter för företag. Risken för missbruk borde därmed vara uppenbar för de flesta människor.

Rätten till privatliv är en av de grundläggande fri- och rättigheterna och nämns i artikel 12 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: "Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp."

[redigera] Källor

    [redigera] Externa länkar

    [redigera] Se även

    Hämtad från "http://frapedia.se/wiki/IPRED"
    Personliga verktyg