Piratism

Från Frapedia

Detta är ett försök att konkretisera "piratismen" - den ideologi som ligger till grund för piratrörelsen. Vem som helst inom piratrörelsen är välkommen att bidra, det är därför byggnationen startar på en Wiki där alla har möjlighet att ändra och göra tillägg.

[redigera] Piratrörelsen

Det finns en outtalad global piratrörelse. Det är inte en organisation, utan en gräsrotsrörelse som delar vissa principer. Piratrörelsen i Sverige består främst av Piratpartiet, Ung pirat, Piratbyrån, och oberoende personer som hyser liknande åsikter. Internationellt består rörelsen i första hand av de olika piratpartier som finns, samt sympatisörer.

[redigera] Varför pirater?

Pirater var sjörövare. Laglösa plundrare. Så varför används ordet "pirat" av piratrörelsen? Få ville vara pirater, utan föredrog helt enkelt det framför att leva under tyranni och förtryck. Piraterna var under kolonialismen ovanligt demokratiska. Pirater på ett fartyg var alla delägare av fartyget, och de tillsatte och avsatte sina befälhavare genom omröstning. De som idag vill att information ska vara fri kallas också för pirater. Detta är en benämning som sattes på dem av ett etablissemang som vill smutskasta företeelsen att dela med sig och skapa associationer till något som anses vara i högsta grad olagligt. Piratrörelsen har dock anammat ordet tillsammans med dess symboler.

[redigera] Vilka räknas som pirater?

Piratkopiering avser kopiering av information utan tillstånd. Detta innebär att alla som någonsin gjort något av följande räknas som "pirater":

Spelat in en film på video
Spelat in ett stycke musik från radio
Kopierat en fil på Internet
Sparat en bild från Internet
Kopierat något ur en bok
Kopierat en CD-skiva
Tittat, lyssnat eller läst något "online"

... under förutsättning att informationen råkat varit kopieringsskyddat, något som i de flesta fall är väldigt svårt att ta reda på i förväg. Det finns några undantag som gör vissa former av kopiering laglig, men de är få.

[redigera] Kunskap håller på att bli kriminellt

Dessvärre pågår en tydlig trend i samhället idag: kunskap och information håller på att bli kriminellt att ha och att dela med sig av. Detta för onekligen tankarna till "den mörka tidsåldern" då mycket av kunskapen från antiken gick förlorad och till häxprocesserna då den som besatt "fel" kunskap eller övertygelse betraktades som en fiende till den rådande ordningen.

[redigera] Demokrati

Demokrati ligger till grund för piratismen. Piratismen går inte ut på att totalt förändra samhällets uppbyggnad utan att på flera olika sätt stärka de demokratiska principerna.

[redigera] Grundprinciper

[redigera] Korruption

Av historien kan vi lära att makten berusar och korrumperar människans sinne.

Makt i alla dess former berusar och korrumperar vårt omdöme, oavsett hur genomgod du och jag än tror oss vara. Den "genomgoda" människan är ännu inte född och kommer aldrig att bli det. Därför måste det finnas en balans....när någon/några individ/er får för mycket makt, för länge, så urartar det och friheten för oss alla andra kvävs..

Av den anledningen är ett av de främsta målen för piratismen att förebygga och minimera möjligheterna till att makten skall hinna att berusa och korrumpera våra folkvaldas, och mitt och ditt omdöme.

"Den svåraste frestelsen på jorden är inte pengar eller kärlek. Den svåraste frestelsen på jorden är makt." - Thomas Jefferson

[redigera] Anonymitet och privatliv

Möjligheten till anonymitet och privatliv är en grundsten för demokrati. Utan möjlighet till anonymitet försvinner möjligheterna till fri opinionsbildning. Meddelarskyddet är viktigt för att den som framför ett budskap åt någon annan inte ska kunna straffas för dess innehåll. Brevhemligheten är väsentligt för att personers privatliv ska få förbli privat, för att garantera källskyddet, och vissa yrkesgruppers tystnadsplikt.

[redigera] Information är makt

Alla har en grundläggande rätt att dela med sig av vad de har, oavsett om detta är materiella tillgångar eller kunskap eller idéer.

Det finns en stark tendens att en organisation, institution eller position som har makt vill ha mer. Ett av de främsta sätten att utöka makt är att skaffa sig tillgång till mer information. Information som kommer allmänheten till godo är därmed bra, men detta är inte samma sak som övervakning.

Övervakning är att misstänktliggöra de som övervakas. Personer och grupper som övervakas känner sig ofria och i värsta fall som brottslingar, oavsett om de är detta eller inte. Detta leder i sin tur till att de tenderar att bli fientligt inställda mot de som övervakar dem. Denna fientlighet används av förespråkare för övervakning som ytterligare ett argument att utöka övervakningen.

[redigera] Allmännytta

Privata ekonomiska intressen får inte överskugga allmännytta. Kunskap är makt och bör i så stor utsträckning som möjligt komma alla till nytta. Patent kom en gång till för att skydda enskilda uppfinnare, men har idag förlorat sin prägel. Patent används idag allt oftare för att hämma utveckling. De flesta uppfinningar och upptäckter idag görs med stor del statliga medel, men används för privata intressen. Kopieringsrättigheter infördes en gång i tiden för att hindra personer från att sprida kunskap. Även om det senare även använts för att branscher ska kunna använda information som en valuta och handelsvara, så är fortfarande dess främsta funktion att hindra spridandet av kunskap. Icke-kommersiell kopiering av information i alla dess former måste vara tillåten för att försäkra alla om största möjliga tillgång till information.

[redigera] Samverkan och internationalism

Information bör fritt spridas mellan personer. Inte bara inom enskilda länder, utan mellan medborgare i olika länder. Artificiella gränser uppsatta av makthavare och nycker under historiens gång får inte utgöra något hinder för rätten att dela med sig av kunskap.

[redigera] Förändring och utveckling

Världen förändras. Samhället förändras. Saker förblir inte som de var tidigare, därför att förutsättningar ändras. Piratismen får inte låsa sig fast och måste vara öppen för nya idéer.

[redigera] Kampen om makt och kunskapen genom historien

Kampen om makt har präglat mänsklighetens historia. De första politikerna var de som visste saker andra inte gjorde. Detta manifesterade sig olika i olika kulturer. I vissa var det präster, i andra var det medicinmän, skrivare eller andra lärda. Visserligen besatt de endast i få samhällen den direkta makten, men de var fullt medvetna om att de skulle förlora den makten de hade om deras kunskaper spreds. Men alla som haft denna exklusiva kunskap höll inte hårt i den, utan några såg saker på annat sätt och spred kunskapen. Viktigare än att hindra generell kunskap från att spridas var för många institutioner och yrkesgrupper att se till att den kunskap som faktiskt spreds var rätt. Tryckpressen förändrade allt. Helt plötsligt kunde information kopieras relativt billigt och spridas till många. Strax efter kom lagar, regler och bestämmelser för vad, hur och till vilka information kunde spridas. När väl dessa bestämmelser fanns där förblev de där. Internet förändrade också allt. Helt plötsligt kunde information kopieras väldigt billig och spridas till ännu fler än förut, och i en takt som tidigare var helt omöjlig.

Nu står vi inför ett vägskäl i historien, vi har fått en ny chans. Ska vi låta information begränsas och kontrolleras, eller ska vi låta information vara obegränsad och spridas okontrollerat.

Vi vet idag att boktryckarkonsten, genom spridandet av det tryckta ordet, lade grunden till våra demokratier och det upplysta kunskapssamhället. Det upplysta kunskapssamhället lade grunden till våra tekniska innovationer, genom att kunskap och erfarenheter kunde förmedlas genom tid och rum, från generation till generation, via det tryckta ordet. Nu kommer fortsättningen på detta. Internet är mänsklighetens största uppfinning sedan boktryckarkonsten.

Internets kunskapsdelande förmåga kommer, som boktryckarkonsten, att förändra världen till det bättre, och är det verktyg mänskligheten behöver för att bemöta och klara av framtida utmaningar, såsom de pågående och kommande klimatförändringarna.

[redigera] Förhållande till andra ideologier

Ideologier är egentligen idéer om hur ett statsskick ska vara. De är varandras fiender. Piratismen vill inte göra sig kvitt andra ideologier, utan den ständiga kampen, och framförallt debatten, mellan dem anses snarare vara till godo för att utveckla nya idéer och ständigt tvinga oss alla att ifrågasätta normer och värderingar. Piratismen står över kritik, utan bör vara en del av denna debatt. Men risken finns om någon ideologi skulle "vinna" är att själva debatten skulle ta slut, och därmed möjligheterna till granskning och förändringar.

Piratismen liknar på många sätt liberalismen och kan sägas utgöra en gren av denna, tillsammans med andra inriktningar:

Nyliberalism: Piratismen skiljer sig från nyliberalismen främst i att nyliberalismen i stort sett förespråkar immaterialrätt (upphovsrätt, patent och varumärken). Piratismen förespråkar visserligen att upphovspersonen till något immateriellt är givet, men att men att upphovsrätt och patent är monopol som hindrar utveckling och begränsar information. Dessutom hör piratismen inte hemma på högerkanten.

Socialliberalism: Piratismen skiljer sig från socialliberalismen främst i det att socialliberalism förespråkar en starkt styrande stat, något som ofta leder till inskränkningar och övervakning. Piratismen är avgjort mot övervakning av den privata sfären, men är däremot för en genomskinlig maktstruktur.

Piratismen uppvisar också en del likheter med:

Anarkism: Men till skillnad från anarkismen vänder sig piratismen inte direkt mot rådande strukturer, utan vill främst förhindra att dessa strukturer korrumperas.

Piratismen vänder sig direkt mot marxism och fascism, främst på grund av den kontroll och indoktrinering dessa ideologier står för.

[redigera] Politiska skalor

Olika politiska skalor, även kallade politiska axlar, används ofta för att definiera ideologier och politiska partier och rörelser.

[redigera] Styre

Totalitarism/Elitism - Neutral - Demokrati

[redigera] Kontroll

Auktoritet - Neutral - Frihetlig

[redigera] Ekonomi

Marknadsekonomi/Kapitalism - Neutral - Planekonomi/Socialism

Piratismen hävdar att dessa saker ständigt måste diskuteras

[redigera] Förändring

Konservatism - Neutral - Revolutionär

Även om piratismen är för förändring, så bör detta inte ske genom revolution

[redigera] Statsförhållande

Nationalism - Neutral - Internationalism

[redigera] Socialauktoritet

Individualism - Neutral - Socialism

Trots att piratismen är mycket individualistisk i sin grund bör information alltid få komma allmänheten till nytta, och kapitalistisk vinning bör inte ha företräde framför allmännytta

[redigera] Höger/Vänster

Höger - Center - Vänster

Piratismen passar inte alls in i denna skala, få ideologier gör det. Skalan används allt för godtyckligt för att vara klart definierad.

[redigera] Information

Informationskontroll - Neutral - Informationsfrihet

Förmodligen den viktigaste grundpelaren för piratismen är att information inte ska få kontrolleras av varken stat eller företag. Helst ska information vara fri.